Denna doktorsavhandling är utgiven i lätt populariserad form av Svenska Litteratursällskapet i Finland 2005. Text 339 sidor plus fransk resumé och fotnötter 110 sidor.
Avhandlingen behandlar främst de svenska diplomaterna och officerarna i Frankrike på sjuttonhundratalet. Hur de påverkades av det franska och av dubbla lojaliteter och hur de efter hemkomsten påverkade sin svenska omgivning.
Den historiska ramen utgjordes av frihetstidens hattvälde i Sverige och dess strävan att bygga upp en stark stat, med hjälp av franska subsidier. De största, av Frankrike långt finansierade projekten var ju Sveaborgs och Svartholms fästningar. Frankrikes intresse låg i att med hjälp av Sverige balansera det engelska och ryska inflytandet i Östersjöregionen.
På det personliga planet kom det till uttryck i gratifikationer till hattpolitikerna i Stockholm i pensioner (som begrepp inte att förväxla med dagens ålderspensionssystem) och genom frikostiga officersfullmakter i franska regementen.
Den konträrt motsatta utvecklingen i Sverige och Frankrike mot slutet av 1700-talet förde med sig svåra personliga lojalitetskonflikter. Men också en glidning mot en mindre kosmopolitär och mer patriotisk bindning hos adeln i Sverige, trots att Gustav III genom sin statskupp hårt inskränkte den frihet som adelsrepubliken under frihetstiden hade inneburit.
Avhandlingen redogör detaljerat för envoyéernas liv och intressesfärer i Paris, deras verksamhet för att upprätthålla subsidiesystemet och för att hjälpa de unga svenska adelsmännen på grand tour, eller som officerare i Royal Sûedois och andra regementen. Den analyserar korrespondensen mellan ungdomarna och deras föräldrar och släktingar i Sverige, de diplomatiska depescherna och diplomaternas privata korrespondens, samt den upphandlingsverksamhet av kulturföremål, möbler, modeplagg och annat som ingick som en sidolinje i diplomatuppdraget. Diplomaternas enorma personliga ekonomiska uppoffringar för att kunna representera sitt land på en tillräckligt hög nivå utreds också.
Charlotta Wolff (f. 1976) har med stöd av sin mentor Henrik Meinander åstadkommit ett verk som är klart berikande för oss gemene historieintresserade läsare