Vad knyter du Knut sa Knut som bodde knut om knut med Knut som stod och knöt en knut. Jag knyter en knut sa Knut och så var knuten knuten. Ungefär så förvirrad känner man sig efter att ha pressat sig igenom de 851 sidorna av detta mäktiga verk.
Det är alltså fråga om utvecklingen av filosofi, konst, musik, psykologi och vetenskap i de tyska länderna och Österrike, Preussen, det Tyska Kejsardömet, Weimar Republiken, Tredje Riket, Västtyskland, Östtyskland och Tyskland, från 1750-talet fram till 2008. En mäktig kavalkad från Kant till Habermas, ingen glömd alla med personalia och studieorter, vänkretsar, och naturligtvis beskrivningar över vad de tänkt och vad de åstadkommit. Därtill trenderna under olika skeden och utförliga beskrivningar av begrepp som Bildung och Innerlichkeit vilka ger en uppfattning om vad som var viktigt i olika skeden, speciellt under perioden från slutet av sjuttonhundratalet till 1870-talet, som författaren kallar perioden ”between doubt and Darwin”.
Det skulle vara frestande att på nytt dyka ner i boken och försöka fånga de filosofiska teorier som utförligt relateras, men det går inte att göra i ett kort format. Det får räcka med att konstatera att i medlet av artonhundratalet fanns det 51 universitet i Tyskland, medan England hade fyra. Att man vid universitetet i Göttingen redan tidigt utvecklade seminarieformatet, med förberedda diskussioner och förhandspublicerade underlag, att man i Berlin utvecklade empirisk laboratorieforskning, att den tekniska utvecklingen småningom förlades till speciella Kajser Wilhelm Institut och att man gick in för specialiserade doktorandstudier. Från att ha varit filosofiska och allmänbildande inrättningar gled universitetens tyngdpunkt mot en mer empirisk och vetenskaplig inriktning.
Den högborgerliga belästa samhällsbärande grupp som utgjorde ryggraden i samhället och karaktäriserades av begreppet Bildung levde ett inåtvänt liv, utan krav på politisk makt under den Bismarckska perioden, därav begreppet Innerlichkeit. Mot slutet av artonhundratalet blev den emellertid betydelsemässigt undanträngd av å ena sidan de nya kapitalist- och industrialistkretsarna och å andra sidan arbetarbefolkningen i de ständigt växande städerna.
Förlusten i Första Världskriget förde med sig en förskjutning mot socialism, spartakianupproret, det kommunistiska maktövertagandet i Bayern, och som motvikt Freikorps grupperingarna och en allmän villervalla, svaga regeringar, och inflationen. Slutligen mellan 1928 och 1933 Nazipartiets galopp från 6% till 48% i valen – och därefter inga fler val!
Peter Watsons tes är att den tyska kulturen genomsyrar hela det västerländska samhället i betydligt högre grad än man allmänt är medveten om. Och så var knuten knuten.