Alltid trevligt, givande och förbaskat dyrt att besöka bokmässan. Idag stötte vi på ett antal ringettor, Majsan Stendahl, Peter Sjögren och Mikael Reuter vilket naturligtvis var ägnat att ytterligare förhöja stämningen.
Vi lyssnade till diskussionen om Finland är svenskt med bl.a. Herman Lindqvist, alltför kort för att tillåta en fördjupning, men Lindqvist har ringvanan inne och kunde koppla greppet så att han hade logiken och de tafatta applåderna på sin sida.
Svepet renderade följande inköp (utan tillstymmelse till ordning): Erik Lönnroth, Den stora rollen Kung Gustaf III spelad av honom själv; Anna Lena Bengelsdorff, Eirik Hornborg, orädd sanningssägare och rättskämpe; Bo Lönnqvist, Alma Söderhjelm, ett litteraturantropologiskt porträtt (Alma var min Mormors moster och vi har massor av hennes hand på våra hyllor); Kari Tarkiainen & Ülle Tarkiainen, provinsen bortom havet, Estlands svenska historia 1561 – 1710; Anna-Lena Laurén, Sedan jag kom till Moskva och Frihetens pris är okänt, om demokratiska revolutioner i Georgien, Ukraina och Kirgizistan; Leif Salmén, Den underjordiska Moskén; Erik Wahlström, Det vackraste på den svarta jorden; Henrik Meinander (med vänlig dedikation av författaren), Republiken Finland igår och idag; Kristina Rotkirch & Elena Hirn, S:t Petersburgs pärlor, vägledning för vetgiriga; Herman Lindqvist, När Finland var Sverige; Dan Weissenberg, Ponape – ett äreminne.
Somt skall gömmas undan till Jul och somt får läsas under höstens lopp.