Verket består av en samling uppsatser under olika rubriker, med en diger inledning av Villstrand. Under rubriken Sammanfogade Särarter, skriver Peter Aronsson ”Tesen i denna uppsats är att den akademiska arbetsdelningen i studiet av regioner har skett i en specifik nationell kontext. Historia har aktivt dolt regioner, etnologin har först naturaliserat och sedan kulturaliserat dem, medan kulturgeografin har skapat funktionella, instrumentellt åtkomliga regioner.”
Exemplet ovan antyder att verket inte är direkt lättillgängligt. Så har också en månad förspillts på att försöka förstå och faktiskt glimtvis begripa vad dessa akademiker velat säga. Aronson lanserar ett begrepp som jag fann intressant, nämligen ”konglomeratstaten”. Sextonhundratalets stormakt var sammansatt av ett antal olika samhällen med divergerande språk och divergerande bakgrund och historia. Av dem bildade bara de svenska och finska landskapen (exklusive Kexholm och Ingermanland) ett kärnsverige med rätt till representation på riksdagen.
Följande rubrik Den Ofullgångna Enhetsstaten innehåller uppsatser om svenska provinsvapen, exemplifierade av Karl XIIs guldrova på bokens pärm. Erävrade danska provinser. Rum, erfarenhet och identitet av Karl Bergman; Kimmo Kataja om Provinspolitiken vid det svenska rikets östgräns ca 1617 – 1809 mm.
Avsnittet Finskt i det Svenska innehåller rubriker som Finland och riket. Formell och strukturell ojämlikhet av Jonas Nordin; Juha Manninen om Den finska nationen i det svenska riket: Daniel Juslenius och Henrik Gabriel Porthans nationskonstruktioner; Christer Kuvaja om Språlgräns eller myt? Finskt och svenskt i Norrbotten och östra Nyland under senare hälften av 1700-talet; samt en som jag fann extra intressant: Nils Erik Villstrand om Skriftlighet med förhinder. Den svenska statsmaktens kungörelser i finskspråkiga församlingar under 1700-talet.
Slutligen Riksupplösningens dimensioner. Jan Samuelsson skriver om Ett eller flera länder. Om de sociala nätverken mellan Sverige och Finland under 1700- och 1800-talen; Åke Sandström om Sökandet efter en ny svensk identitet. Om svensk självsyn och synen på Finland 1808 – 1860; Johanna Wassholm om Romantiskt ideal och politisk nödvändighet. E.G. Ehrström och de språkliga konsekvenserna av 1809; samt Max Engman om Den unga falkens flykt. Brott och kontinuitet kring Finland 1809.
Detta var alltså en partiell upprepning av innehållsföteckningen. Den som är historiskt intresserad (och en smula bevandrad) har mycket att beta i, men de harhjärtade hålle sig ifrån den.