Boken är publicerad i början av året och kommenterar därför inte tilldragelser som Charlie Hebdo attacken och det senaste blodbadet i Paris.
Detta skriver jag under pågående läsning för att strömmen av information är såpass häftig att jag inte senare (eller ens nu) kan minnas och kommentera allt. ISIS publicistverksamhet och aktivitet på framförallt Twitter tilldrar sig mycket uppmärksamhet av författarna. Tydligen var Twitter till en början ytterst obenägna att censurera ISIS affilierade konton, men den allmänna opinionen, efter publiceringen av X antal avrättningar, fick dem att mot slutet av 2014 svänga och stänga av både officiella och mindre officiella ISIS konton. Detta resulterade i ett formligt krig om kontona. Ett uttalande i boken: ”As of press time, we estimated that at least 45.000 pro-ISIS accounts were online between September and November 2014, along with thousands more pro-ISIS bot and spam accounts.”
En annan apekt av ISIS verksamhet som författarna noterar och fäster stort avseende vid utgör en kontrast till hur alla andra jihadiströrelser fungerat. Efter att ISIS utropade kalifatet i juni 2014 och därmed krävde en obestridd första plats bland världens jihadiströrelser, har konkurrensen med Al Qaeda hårdnat. Nu har ISIS mottagit lydnadsbekräftelser från hundratals organisationer, men utropat bara ett fåtal ”Wilayat” dvs. geografiskt fristående ISIS områden ledda av pålitliga personer med stor frihet till egna beslut. Dessa wilayats är alltså såpass väl organiserade och starka att de förmår utgöra autonoma regioner. I sig ett illavarslande tecken. Boken noterar också att: ”an estimated 17.000 foreign fighters have travelled to Syria and Iraq to join jihadi groups.”
Boken diskuterar ett fenomen som betecknas ”bayah” och är den lojalitetsförsäkran som affilierade organisationer ger till centern. Det är tydligen så att denna försäkran är (uppfattas som) personlig och att dess effekt bryts om någondera parten dör. Oron inför möjligheten att Ayman al-Zawahiri, toppchef för Al Qaeda skall stryka med är därför påtaglig och dikterad av att uppenbarligen någon eller några av de lokala bossarna därmed skall känna sig fria att byta sida och alliera sig med ISIS. Det märks också i att president Obama uttryckligen sagt att USA som ett delmål har att ta livet av ledargarnityret i jihadiströrelserna.
Om slaveri under ISIS torde det räcka att citera deras egna källor som bl.a. säger: ”It is permissible to have sexual intercourse with the female captive. Allah the almighty said: ”Successful are the believers who guard their chastity, except from their wives or (the captives and slaves) that their right hands possess, for then they are free from blame”. Cirka 7.000 kvinnliga Yazidier blev tagna som fångar av ISIS i augusti 2014!
Ännu ett slutcitat: ISIS emerged out of an especially barbaric strain of al Qaeda, which was initiated by Abu Musab al Zarqawi rather than sama bin Laden. One of the reasons for both Zarqawi´s and ISIS´anti shi’ite savagery is their apparent belief in end-times prophesies. t is impossible to know whether Baghdadi and other ISIS leaders truly believe that the end times are near, or are usng these prophecies instrumentally and cyncally to attract a broader array of recruits. Either way appealing to aocalyptic expectations is an important part of ISIS´s modus operandi. And goading the West into a final battle in yria is a critical component of the scenario.”