Ferguson är produktiv författare och en historiker av rang. Det var alltså helt klart att jag skulle köpa denna volym när jag såg den på höstens bokmässa. På min hylla står sedan tidigare nio volymer Ferguson bredvid böcker av Francis Fukuyama och Samuel Huntingdon.
This however is something else. Det är alltså del ett av planerade två volymer biografi där Kissinger själv (idag 93 år gammal) tagit initiativet till uppdraget. Här har vi 864 sidor intensiv och detaljerad beskrivning av Kissingers klättring från tonårig judisk flykting från Nazi Tyskland 1938 till posten som National Security Adviser under Nixon 1968. Posten som NSA var den utan konkurrens viktigaste och mest inflytelserika i Vita Huset och Kissinger var vid tillträdet 45 år. Hans stora uppgift blev att extrahera USA från det tärande och politiskt otacksamma kriget i Vietnam.
Efter Pearl Harbour 7.12.41 anmälde Kissinger sig som frivillig och var med om landstigningen och framryckningen, och därefter som värvad ännu ett år i ockupationsmaktens tjänst som administratör för ett område i Syd -Tyskland, där hans primära uppgift var att rensa byråkratin från nazister och medlöpare.
Det första och avgörande lyckokastet för Kissinger var att han via GI bill fick ett stipendium att studera historia och statskunskap vid Harvard. Någon sinekur var det inte, med sitt bestående gutturala uttal, hade han avsevärda problem att komma in i kretsarna och förvärva den respekt som hans intelligens och flit borde ha gett honom möjlighet till. Phi Beta Kappa-medlemskap fick han aldrig.
Småningom började han ordna seminarier med utrikespolitiken och atombombshotet som ämnesområde och han publicerade också en tid en tidskrift med diskussioner i ämnet. Sin uppfattning om det utrikespolitiska läget och den successivt ökande konflikten med Sovjetunionen lyckades Kissinger omsätta i form av artiklar i journaler och småningom även i Foreign Affairs vilket gjorde att han blev känd som tyckare med förnuftiga idéer.
Verksamheten gjorde att han kom i kontakt med Nelson Rockefeller som sponsrade studier i ämnet och som själv hade presidentambitioner. Han förblev Rockefeller trogen genom alla dennes tre misslyckade försök att bli Republikanernas presidentkandidat. Under tiden blev han först assistant professor och sedermera tenured professr vid Harvard.
Kissinger fick också utredningsuppdrag för Vita Huset genom en äldre Harvard kollega. Uppdraget kom under Johnson administrationen och gällde Vietnam, där han tre gånger besökte Saigon för att reda ut de politiska förhållandena där och försöka finna en väg att kontakta Hanoi för fredssonderingar. Hans trevare fick karaktären av ”I väntan på Godot” när Nordvietnams ambassadör i Paris i oändlighet lyckades uppskjuta inledningen av samtalen, medan amerikanerna än gjorde uppehåll i sin bombningar och än satt igång dem med förnyad intensitet för att mjuka upp jordmånen för dem.
Rockefellers tredje och sista försök att bli nominerad misslyckade i kampen för att eftertäda Johnson som avsagt sig kandidatur för återval. Nixon blev nominerad och valde att göra Kissinger till NSA – och där slutar denna första del.
Boken kommer med sina detaljerade uppföljningar av det politiska skeendet säkert att bli omdebatterad i kretsarna innanför the Belt. Fergusons äktenskap med Ayan Hirsi Ali gör ju att han annars också är en uppmärksammad person. Tveklöst är det en insiktsfull bok, men för en amatör i Finland, som visserligen minns något om vad han i tiden läst i Time och Newsweek om Vietnam samtalen och om presidentvalskampanjerna så är den absolut för detaljerad och tung för att orka intressera på avsett sätt. Nu är den emellertid läst och det tog tjugotalet dagar och sena kvällar (bortsett från allt annat jag läser och gör).