Hemmafrontens verksamhet i Norge under ockupationstiden har inte gjort mycket väsen av sig i bokvärlden (i Finland). Guillous berättelse blir därmed intressant på ett något annat plan än den rena spänningens.
Den uppoffrande kvinnorollen får här en ny dimension, allt annat än angenäm, men troligen rätt sann. Författaren drar dubbel nytta av det. Han lyfter fram denna uppoffrande sida och ger den ett värdigt perspektiv. Samtidigt utnyttjar han ett stoff som får herrar läsare att drägla av förtjusning och ökar därmed sin, annars också goda försäljningsvolym. Alltså mer patroner i pipan för herr storviltjägaren.
Detta som en kommentar till Veronica Wiklunds introduktion av boken på Ring 1.