En deckare i en serie om Jane Tennison, ung polis, som fått sitt önskejobb som detektiv. Författaren håller en ganska lågmäld, saklig stil och har tydligen god kännedom om arbetet på en polisinrättning. Avundsjuka och en viss missundsamhet mot den unga kvinnliga deckaren, som lyckats snusa sig till goda resultat präglar storyn.
Boken blir en smula lång, men två fall som skall utredas och ett tredje som dyker upp i periferin kräver sitt spaltutrymme. Tennison är naturligtvis på alla sätt exemplarisk. Hon låter äldre manliga detektiver upptäcka saker som hon redan konstaterat, hon väntar tyst på att bli tillfrågad – men blir det inte.
Kan inte minnas att jag skulle ha läst La Plante förut, men är nog benägen att placera henne bland dussindeckarna trots miljöskildringarna. Ingen dålig bok för det.