Författarens sista bok, lika undflyende och kryptisk som alltid. Den utmynnar i en flykt undan vad man inte med säkerhet kan säga är rättvisa. Motiven, för de handlingar som med förtäckta ordalag beskrivs, förblir fördolda för denne läsare. Persongalleriet är sympatiskt beskrivet, förutom naboberna med sina näsdukar på brittiskt sätt instuckna i kavajärmen (detta som bild, icke omnämnt i texten).
Läs själv och red ut sammanhanget för mig i kommentar till detta inlägg.