Ett svep över första hälften av femtonhundratalet som ger såväl bredd som djup och därmed visade sig vara en pärla till bok. Här delar furstarna på tillgängliga prinsessor och blir svågrar och på annat sätt lierade med varandra enligt Europeisk tradition för att främja freden riken emellan.
Däremellan träffas de under högtidliga former ”Field of the Cloth of Gold” svär varandra frid och försoning för att i nästa ögonblick igen vara i luven på varandra och via dyrbara krigiska expeditioner knycka små bitar av varandras domäner.
Med tanke på de långsamma kommunikationerna på den tiden var rikena ohjälpligt för stora och utbredda. Man behöver bara tänka på kejsaren av det Heliga Tysk-Romerska Riket alltså under denna tid Karl V som regerade från sitt säte i Toledo över områden från Ungern till delar av nuvarande Italien, Tyskland och Nederländerna. Han var ständigt i farten, han hade att tampas med ständiga krig, var det inte ottomanska invasioner så var det franska försök att knycka Milano eller barbareskernas landhugg på Medelhavsöarna. Alltid ett steg efter ur försvarssynpunkt för att man inte kunde veta när, var och hur nästa angrepp skulle komma och meddelanden om dem tog veckor att nå hovet, medan förberedelser för motangrepp och samling och förflyttning av trupper, tross och artilleri var ytterligt lång- och mödosamt.
Men hakan upp som en äkta Habsburg hade han den store Karl V och äkta lycka och glädje i sitt äktenskap tycks han också ha haft fast han relativt tidigt blev änkling. Han unnade sig tillochmed lyxen av att avstå från alltsammans och pensionera sig på en villa i Spanien (jag drar mig till minnes en Tsar som också försökte sig på samma konststycke).
Henrik VIII däremot med sin svällande mage, sina suppurerande ben och sitt lynniga temperament hade inte någon sådan fröjd. Den allra bästa av rådgivare hade han i Thomas Cromwell, nyss omskriven i den till skyarna prisade trilogin av Hilary Mantel, men inte heller han kunde råda bot på kungens impotens och hans kvinnors instinktiva obehag. Att detta skulle utgöra grunden för den Engelska statskyrkan och för det dåvarande rikets finanser genom indragningen av kyrkans gods bör ändå ses som rätt extremt, även om Gustav Vasa tog lärdom av det och själv finansierade det svenska statshushållet på motsvarande sätt.
Francis I stred med Henrik VIII om Boulogne och uppmuntrade Skottland när det då som nu var i konflikt med England. Han förde också ständiga krig mot Karl V speciellt om Milano. Fast han inte hade tillgång till dagens snabba TGV som förkortar resor, kändes hans rike inträngt av Det Heliga Tysk-Romerska riket på alla sidor. Burgund var en del av Frankrike, men tycks på något sätt ha hört till den Tyska intressesfären och blev därmed en källa till träta mellan herrar potentater.
Selim den Magnifike slogs i Persien då han inte angrep Europa eller sopade rent Medelhavet med hjälp av Barbareskpiraterna, och angrep Johanniterriddarna på Malta. Efter häftiga försök mot Wien fick han till slut i alla fall nöja sig med områdena på sin sida av Järnporten. Där dog han under en kampanj, ett faktum som undanhölls hans armé i fyrtio dagar tills sonen Selim han fram och etablera sig i deras ögon som efterträdare.
Ett antal andra söner däribland en framstående Mustafa hade Selims mor, en intrigant dame i haremet Roxelana, lyckats elimiminera ur tronföljden genom ytterligt fult spel och gift.
Som synes av presentationen hade jag stor glädje av denna bok och tar mig därför friheten att göra ett eget inlägg om den fastän Ullabella har presenterat den här i spalten.