Författaren, ingenjör, tidigare chefdirektör för BP och bland annat fd. styrelseordförande för Tate och Royal Academy of Engineering, är tydligen en oförbätterlig världsförbättrare. Samtidigt är han också något skrytsam och ger vinkar om sin förträfflighet genom att antyda möten med statschefer, att han numera är bosatt i Venedig och att han samlar på antika böcker och konst.
På min hylla har jag en samling ärvda volymer i halvfranska band utgivna av Schildts 1935 med titeln Teknikens Triumfer i Fartens Århundrade av Edgar B. Schieldrop. Dessa uttrycker samma slag av framtidstro och optimism som den nu aktuella boken.
På försättsbladet kommer författaren med en längre programförklaring och konstaterar att han skrivit ett tillägg som är daterat 31.12.19, samma dag som myndigheterna i Wuhan rapporterade om förekomsten av ett hittills okänt virus ”we have the engineering and the know-how we need to tackle this new virus. It is my hope that humanity uses these tools wisely and collaboratively in order to protect the fragility of civilisation…”.
Boken är indelad i kapitel börjande med Progress, boktitelns utrop, och fortsatt med Connect, Build, Energise osv. Boken avslutas med fotnötter om nästan etthundra sidor. Alltså kan man se denna författarens fjärde bok som ett nog så ambitiöst inlägg i debatten om världsläget.
En poäng är att allt gott uppnås genom insatser av ingenjörskunskap, alla vetenskapsgrenar, inklusive medicin, är beroende av ingenjörernas insatser för att möjliggöra forskning. Resten utgör innehållet i boken som här inte närmare kan presenteras.