Boken omspänner tiden från det spanska inbördeskriget till sjuttiotalet. Den handlar om grupper av republikaner som flyr från Catalonien, blir inspärrade på franska sidan gränsen och sedan genom en hjälpinsats iscensatt av Pablo Neruda med hjälp av den Chilenska staten blir undsatta och transporterade till Chile.
Inom denna ram har författaren byggt upp några levnadsöden som hon följer genom åren, med alla förvecklingar både på det personliga och det politiska planet vid den Chilenska revolutionen, mordet (som hon framhåller) på presidenten Salvador Allende och Pinochet-regimens hårdhänta behandling av sina motståndare, såväl aktiva som passiva.
Boken i sig kan väl inte kallas något mästerverk, men den har en sympatisk ton och ger läsaren ny insikt i sydamerikansk nutidshistoria, som knappast en nordisk läsare har följt särskilt noga. För mig var den yttre ramen någotsånär bekant, inklusive interneringen av olikatänkande på stadion i Santiago. En grym iskallt hårdhänt genomförd revolt iscensatt av officerare, genomförd av armén och framdriven av en högerfraktion med stöd av USA.
Ullabella, som läst boken på originalspråket, hittade denna engelska utgåva åt mig i en liten bokhandel i Almūnecar där vi för ögonblicket befinner oss.