Den senare hälften av fjortonhundratalet var den tid då tryckningskonsten infördes och småningom gjordegenombrott. Bokens huvudfigur Vespasiano var redan då väletablerad och känd som leverantör avmanuskript präntade huvudsakligen av munkar i de lokala klostren på beställning av de synnerligenvälbeställda.
Boken är detaljerad i sina beskrivningar av vem som beställde, vad som beställdes och vad ett enskilt verkkostade. Vad som också framgår är att det inte då förekom någon aktuell litteratur, utan vad man arbetademed var antika greker och romare och religiösa skrifter.
Först mot slutet av århundradet i och med tryckningskonstens utbredning kom man att ge ut merasekulära, för att inte säga direkt skabrösa, alster som Decamerone.
Ett intressant verk, men något tungläst. Tove som läst den i somras i hängmattan har igen visat prov pådet rätta läsargreppet och dessutom recenserat boken utförligt i Boktyckarna.
