Historien om en förening med närmare tusentalet inflytelserika medlemmar i England och desssystersällskap i Tyskland under trettiotalet. Hur dessa föreningar samarbetade, utveckladekulturella och politiska kontakter mellan länderna och möjliggjorde möten mellan potentater ändaupp till Berchtesgaden nivå.
Boken är skarpt kritisk till Ribbentrop, som tydligen inte alls var den charmerande högtflytandeutrikesministertyp som man föreställt sig. Han var ursprungligen vinhandlare, utan högreutbildning. Boken beskriver honom som en tölp som ideligen gjorde bort sig, speciellt under sinauppdrag i London. Hans huvudsakliga förtjänster tycks ha legat i att han var en tidig anhängareav Hitler och helt slaviskt följde dennes linje.
Den grupp som satte igång föreningarna var väl förtrogna med hur den nazistiska politikenutvecklade sig och såg som sin uppgift att dämpa evetuella konflikter mellan länderna. De hadeinte stöd i Foreign Office, som snarare satte käppar i hjulen för deras program och inte alls litadepå de underrättelse-rapporter, som deras kontakter på hög nivå i Tyskland möjliggjorde. DäravChamberlains totala flop när han gjorde sina tre resor för att träffa Hitler då han baserade sinadiskussioner på „fingerspitzgefül“ utan att ta i beaktande sådant underrättelsematerial somförelåg.
Boken ger en vidgad insyn i det förkrigstida politiska spelet och är något av det intressantaste jagläst på mycket länge.