Sista delen av en trilogi om Stockholm under Reuterholm. De tidigare delarna känns ganska avlägsna och det kändes därför svårt att komma in i handlingen. Miljön däremot är livfullt skildrad och upptar rentav en dominerande plats i storyn.
Kontrasterna i berättelsen är våldsamma. En person med förflutet i slavhandel i Västindien som startat ett barnhem, för att göra sig populär, gör en teatershow för ett slutet sällskap som utmynnar i ett, verkligt icke simulerat, dubbelmord på scenen. Till saken hör att han blivit utfrusen ur sällskapet och söker såväl upprättelse som hämnd.
Förvecklingarna blir inte mindre bisarra av att barnhemmet brunnit ner och ett antal barn blivit innebrända.
Att följa dessa intriger och personer på en sjuttonhundratals-anpassad svenska blev som sagt en smula tungt, vilket inte hindrar att jag ändå gärna rekommenderar trilogin och därmed denna volym för den historiskt intresserade läsaren.
