En elegi, svävande, elegant och berörande. Huset – rummet som en skimrande ram för en berättelse om det tjugonde århundradet. Om nyvunnen frihet, hopp, utveckling och framtidstro. Om krasade illusioner, ockupation och mera ockupation. Om flykt, om anpassning. Om vidriga omständigheter, om osannolika möten och så till slut en återanknytning berättad med ytterst lätta penndrag.
Elegansen i storyn, och elegansen i det rum som omsluter den är påfallande. Karaktärerna är väl utmejslade och i sin mångfald trovärdigt beskrivna. De osannolika mötena som måste till för att föra storyn vidare är ändå måttfulla och ger boken ett flyt som gör dem mer än berättigade.
Simon Mawer har skrivit nio andra böcker förrän denna kom ut 2009. Det är skäl att hålla utkik efter dem och vad han i framtiden kommer att skriva.