Ett verk av majestetiskt format, ettusentrehundra sidor historia, som går tillbaka niotusen år i avsnitt som inramas av populationens snabba ökning.
Början är naturligtvis kortfattad, men sättet att beskriva mänskligheten i breda penseldrag där perser, kineser, och mayas totalt omedvetna om varandras existens behandlas jämsides, åtskilda bara av nytt stycke i texten, är fascinerande och nytt för denna läsare.
Mycket av innehållet är naturligtvis bekant för läsaren, men författaren har en förmåga att trolla fram små mer eller mindre obetydliga detaljer som överraskar och därmed lättar upp texten.
Kontentan av skildringen blir att grymhet, både personlig, i kamp om makten, inom de regerande släkterna och deras anhängare, och opersonlig utövad under strid, belägringar och revolutioner, utgör ett dominant drag hos mänskligheten. Här har författaren påvisat detta drag med förtydligande information i fotnötter där ungefärliga antalet offer för skeenden redovisas.
Det är alltså inte fråga om en lättläst bok, den har tagit mig en månad att komma igenom, men en gammal mans slumrande blick kräver ideliga pauser i läsandet.
Författaren avslutar med ett sammanfattande kapitel där han drar sina egna slutsatser om utvecklingen och de risker för mänskligheten som nu avtecknar sig på horisonten. Därtill några poetiska och korta reflexioner av kända namn, varav jag väljer att citera följande tillskrivet Georg Friedrich Hegel:
„Rulers, statesmen and nations are often advised to learn the lesson of historical experience. But what experience and history teach is that nations and governments have never learned anything from history“