Författaren behärskar hela skalan från att skriva lättfattlig god prosa till saklig redogörelse, en lagom dos självironi och medvetenhet om sin plats i historien och samhället.
Redogörelsen för över Obamas barn- och ungdom, hans praktikantperiod i Chicago och hans arbete för de socialt utsatta. Från att ha fått ett lokalt stöd för att bli invald i Senaten blev han med ens uppbackad för en presidentkandidatur och framskuffad som Demokraternas kandidat framom Hillary Clinton. Valet gav honom segern och därför måste denna bok och tydligen en volym till bli skriven när de åtta åren var till ända.
Volymen slutar med incidenten i Abbottabad då Osama bin Laden greps och arkebuserades. I det sammanhanget redogör författaren för sina känslor genom berättelsen om en fyraårig flicka som blev uppringd av sin far från det ena av de rasande tornen med en sista förmaning och uppmuntan.
Personligen anser jag dessa minnen väl värda uppmärksamhet, men konstaterar samtidigt att jag förmodligen inte kommer att ägna intresse åt den andra delen.