En saga om England kring det första millenieskiftet. En Normandisk dam dotter till hertigen av Cherbourg faller för en ett engelskt sändebud och väljer att gifta sig med honom. Engelsmannen är ”Ealdorman” högsta höns/tupp i landskapet Shiring, en charmig men grov typ som har två bröder av samma skrot och korn men som är behäftade med mindre mått av charm.
För att sagan skall vara njutbar för en eventuell senare läsare, fast jag nu inte direkt kan rekommendera den, vill jag inte avslöja något av alle de förvecklingar som ryms på bokens över åttahundra sidor.
En antydan om stilen ger följande stycke från det lyckliga slut som sagor brukar ha:
”She wore a dress in a rich dark yellow with flared sleeves finished in embroidered braid, and a sleeveless overdress of dark green wool. Her silk headdress was chestnut brown, her favorite color, the fabric interwoven with threads of gold. Her glorious red-gold hair swept down behind like a waterfall. At that moment xxx knew she was the most beautiful woman in the world.”
Upplyftande så här till Jul, men jag tror att jag kommer att tycka mer om president Obamas memoarer, som jag har anledning att tro att finns i julgubbens säck (har själv köpt den för ändamålet).