En massiv deckare på 645 sidor. Ganska komplicerad struktur med många sidospår. Huvudpersonerna Cormoran Strike och Robin Ellacott är sympatiska, men författaren gör alltför mycket av Strikes bortsprängda ben och besvärliga protes. Dessutom var sprängattentatet placerat i Basra i Afghanistan och det får inte jag att gå ihop.
Ministern för kultur och därmed också ansvarig för Olympiaden i London, som står i beråd att ta sin början, blir mördad efter det han anlitat Strike för att ta reda på den som försöker idka utpressning mot honom. Ett större antal missnöjda släktingar, nuvarande och före detta fruar m.fl. vimlar i en förfallen herrgårdsmiljö där något skräckinjagande skett många år tidigare. Gårdens allt i allo sysslar på sidan om med att snickra ihop galgar (inte för kavajer utan för dömda mördare) som med ministerns medverkan går på export till Afrikanska diktaturer. Dyra grejor uppenbarligen för förlusten av en, som sedan används i avskräckande syfte, ger ett betydande hål i kassan för både timmermannen och ministern.
Mer kan inte berättas utan att förta något av deckarglädjen. Harry Potter författarinnan har gjort det igen, detta är den tredje i serien om Strike och Robin och den har berett mig ett rätt stort antal nöjsamma timmar här på den vilda ön La Gomera.