Har en gång tidigare köpt en Kepler som jag då framförde ganska stark kritik emot. Nu fastnade denna i min hand i Akademen i Hagalund, där urvalet är rätt svagt. Den förra boken var, om jag minns rätt, en överdrivet blodig deckare. I denna har författarteamet övergett deckarformatet för att i stället skriva en spänningsroman där dödsriket, i en för dem egen tappning, spelar huvudrollen.
Boken lämpar sig kanske närmast för fjortisar som just lärt sig tycka om läsning. Läst i en ficklampas sken under täcket kan stämningen kanske bli tillräckligt förtätad för att fjortisens äventyrlystnad skall få sitt lystmäte.
Odräglig smörja för alla övriga kategorier av läslystna.