Hobsbawm fäster inte mycket avseende vid traditionella historiska skeenden av typen kungars tillträden och frånfällen. Han skildrar tendenserna under perioden, industrialisering, emigration, realism kontra impressionism i konsten, etc.
I tidsföljd är det här den andra perioden han skildrar utgående från The Age of Revolution 1789 – 1848 och följd av The Age of Empire 1875 – 1914 och avrundat med mammutverket The Age of Extremes 1914 – 1991 (vilket jag tidigare kommenterat). Sin rubrik för denna volym har han plockat från följande konstaterande: ”..the rise of of about one- third in the British price-level between 1848-50 and 1857 was remarkably large. The profits apparently awaiting producers, merchants and above all promoters were therefore almost irresistible. At one point during this amazing period the rate of profit on paid-up capital of the Crédit mobilier of Paris, the finance company which was the symbol of capitalist expansion in this period, touched 50 %.”
Trenden gav andrum åt regimerna i alla de länder som skakats av revolter under det händelserika året 1848. Ångmaskinen var den enskilda tekniska innovation som närmast satte fart på ekonomin. Järnvägar byggdes i alla hörn av världen i häpnadsväckande snabb takt. Segelfartygen ersattes av ångdrivna dito, som kunde följa en tidtabell och gå i regelbunden trafik. Textilindustrin utvecklades i rasande takt. England importerade bomull från de amerikanska sydstaterna, Egypten och Indien (som hindrades att sätta upp väverier) och tyger levererades i retur. Sydstaterna fungerade i praktiken som en brittisk koloni och frihandeln som de understödde kom att bli en stor stötesten i konflikten med nordstaterna. Allt välkända fakta, men utvecklade av författaren får de en volym och densitet som gör verket ytterligt ansträngande att ta till sig.
Revolterna gjorde en massa människor obekväma i sina hemländer och resulterade i vågor av emigration från det tyska klustret (före Bismarck), England och Skottland för att arrendebönder trängdes ut till förmån för fårodling och Irland efter den stora hungersnöden. Billig arbetskraft fanns alltså för att utveckla den amerikanska stålindustrin, som försåg de expanderande järnvägarna med materiel, för att nämna ett exempel. Gruvor och kolbrytning var också led i samma process där massor av folk sysselsattes både i sina hemländer och i mottagarländerna. Emigrationen från Europa till USA var på åttiotalet i genomsnitt ca 800.000 per år, efter sekelskiftet upp till 1,4 miljoner per år.
Till de omstörtande händelserna under perioden räknas också ”The Meiji Restoration” som inleddes 1868 i Japan och ledde till en snabb adaption av västerländska värderingar och industrialisering. Taiping revolten i Kina gav England en öppning till Mittens Rike och en stor potentiell marknad. Volymerna i världsmarknaden för jordbruksprodukter ökade drastiskt när mellanvästern öppnades upp för jordbrukare. Samma sak upprepades på de Ryska och Ukrainska slätterna allt tack vare järnvägsförbindelserna. Detta i sin tur medförde ett ryskt omtänk beträffande jordbrukets effektivitet, som resulterade i befrielsen av trälarna.
Detta var alltså den period då borgerskapet, den ekonomiskt aktiva delen av befolkningen, dominerade stort, före arbetarklassen hade konstituerat sig och blivit en maktfaktor. Intressant läsning för att sammanhang, man kanske inte tänkt på tidigare klarnar, men som sagt en mycket tät och tungläst bok.