P.C.Jersild, vars omdöme finns avtryckt på bakpärmen, säger att boken i sin blandning av lärdom och lätthet har en lundensisk ton och han hänvisar till Frans G. Bengtssons Tankar i gröngräset. Jersild knyckte min jämförelse, men det må vara honom väl unt.
Denna samling essäer handlar först och främst om blomflugor, alltså inte stickande fyrvingade steklar, bin och getingar, utan om de 368 arter av blomflugor som hittills upptäckts i Sverige av vilka många är förklädda till kopior av nämnda steklar.
Den handlar om samlare, författare, händelser och associationer allt på ett stillsamt humoristiskt sätt som gör att man faller pladask för denna flugsamlande författare Sjöberg bosatt på Rumnarö, där i tiden August Strinberg tillbringade sina somrar efter skilsmässan från Sigrid von Essen. Att jag hittade honom berodde på ett tillfälligt möte i Akademens kaotiska ombyggnadsmiljö. Tack för det tipset, ut gick vi med var sitt exemplar, de två sista av detta verk i Akademens lager.
I ett kapitel tillägnat långsamheten uttrycker sig författaren på följande vis: ”Denna till synes självgenererande acceleration kunde uppenbarligen skapa olust och bekymmer av många slag, och jag höll gladeligen med. Men ärligt talat tycker jag nog fortfarande att motsatsen vore värre. Om allting bara gick långsammare skulle vi alla bli mer eller mindre galna och böna om snabbhet med en uppriktighet som saktmodets predikanter aldrig ens kommer i närheten av. Om inte annat är trenden mot allt mer allt fortare att föredra framför dess motsats av det skälet att man kan kliva av ett snabbtåg men inte gärna skynda på en åsnekaravan.”
Av författarens penna finns det tio andra volymer. Ni som låter er lockas behöver därmed inte misströsta, även Akademen har dem.