Denna gång har jag totalt gjort bort mig, har sträckläst volymen (det tog nästan en vecka) och därmed missat en del av charmen i dessa artiklar som tillkommit under ett helt decennium sedan milleniskiftet. Boken innehåller 107 artiklar (på 750 sidor) bokrecensioner, reportage och kommentarer. Den borde ha avnjutits i små repriser och lugnt tempo.
Hitchens skriver en klar och koncis prosa, med en viss vurm för mindre allmänt nyttjade ord, vilket tvingade mig att slå upp, ibland för att förstå, ibland för att verifiera. Han är gediget allmänbildad och citerar såväl klassiker, som nyare storheter med lätthet och elegans. Bredden på materialet är häpnadsväckande och hans erfarenhet som reporter täcker in de flesta ”hot spots” under de senaste fyrtio åren. Till detta kommer en blixtrande intelligens och förmåga att kortfattat och med knorr sätta folk på plats.
Har dock en invändning, som kanske mer beror på mig som läsare, än på Hitchens som krönikör. Han uppmärksammar väl vidlyftigt den homoerotiska sidan hos många av de författare han recenserar. Kanske denna till någon del förklarar de recenserade författarnas ställningstaganden och som sagt artiklarna har tillkommit under tio år, medan jag läste dem i en följd.
Detta är en antologi som jag på det varmaste rekommenderar både för sina personporträtt och för de politiska insikter den förmedlar.