Länken här under ger i stort sett innehållet i Moyos bok i hennes eget referat. Denhär boken är en tydligare researchad och djupare analys än hennes 2 tidigare mera pamflettbetonade, men mycket medryckande och övertygande böcker. Hon uttrycker stor respekt för Kinas pragmatiska och breda upphandling av råvaruresurser världen över och visar också att de afrikanska nationer som huvudsakligen är målområden har anledning att vara nöjda och i huvudsak också är det.
Vad man skulle önska är att USA kunde samla sig och visa en motsvarande grad av pragmatism. En åtgärd som (naturligtvis inte har en politisk chans) skulle vara att införa en långsiktigt graderad höjning av bränsleaccisen, som skulle leda till kontrollerad avveckling av de stora bränle- och materialslukande biltyper som amerikanerna alltid favoriserat. Ett sådant initiativ i det landet skulle ha enorm moralisk effekt och visa att även amerikaner kan ta problematiken på allvar.
http://www.guernicamag.com/features/closing-the-china-gap/